Den gamla hyttan fick sitt utseende år 1900, då den äldre glashyttan å samma plats ombyggdes i samband med utvidgningen av bruket. Vissa murpartier från hyttans äldsta anläggning kunde dock alltjämt skönjas.
Anläggningen, som då var den enda å bruket såsom glashytta använda byggnaden, kallas i äldre protokoll för Gamla glashyttan. Den var utsatt för vådeld i dec. 1912 vid ugnen n:o 1 men återställdes omedelbart. Gastornen ombyggdes 1904, och nytt tak över generatorshuset vid ugnen n:o 1 lades 1927.
Den s. k. Nya Glashyttan däremot, som uppfördes 1896 för en kostnad av c:a 30.000 kr., omändrades 1907 och användes sedan dess uteslutande som materialhus, där bl, a. blandningen av glassatserna äger rum.
Glasbruket, liggande öster om stora landsvägen och rymmande fyra glasugnar samt linbanor, värderade vid fastighetstaxeringen 1928 till 933.000 kr., därav markvärde 50.000 kr. och byggnadsvärde 883.000 kr.
Å bruksområdet ligga ett flertal byggnader såsom magasin, maskin- och materialhus, pottkammare, synhus, arsenikhus, spruthus, stallar, vagnbodar, sandlador, kol och vedbodar, brygghus, tvättstugor och bakstugor…
Från Glasbrukets hyttområde uppsattes år 1898 en 325 meter lång linbana, driven av vattenturbiner, fram till den gamla kajbyggnaden vid älven men nedtogs 1907. År 1912 sattes den nuvarande linbanan till Nya kajen upp. Denna linbana kan dagligen lossa c:a hundra ton kol eller två hundra ton sand, det vill säga 15.000 a 20.000 ton kol och 20.000 a 25.000 ton sand och kalk per år. Bn annan linbana, som blev färdig år 1904, leder från Glasbruket fram till några torvmossar.
Livet på Surte 