Bromöhuset

Byggsätt/typ: Trä flyttat från Bromö när Bromöglasbruk lades ner

Antal rum: 28

Byggår: Flyttat från Bromö 1879

Rivning år:

Bromöhuset ritning 2 Bromöhuset ritning 1

Bromö (även stavat Brommö) är en ö i Vänern nordöst om Mariestad, skild från Torsö genom ett sund som var farled för fartyg som skulle gå vidare i Göta kanal till Östersjön och Stockholm. Det kanske låter litet avlägset från Göteborg, men Bromö glasbruk var faktiskt ett Göteborgsföretag, som 1803 flyttades från Klippan till Bromö.

Klippans glasbruk låg på området för den gamla Älvsborgs fästning, som till stor del raserades för att få material till den nya fästningen som började byggas på Kyrkogårdsholmen redan 1653. 1762 fick Johan Schytz Kungl Maj:ts tillstånd att anlägga ett glasbruk där. Han avsåg att använda stenkol i stället för ved, som var en bristvara i Göteborgstrakten, och aska av sjötång i stället för importerad soda. Metoden att tillverka soda av sjötång hade prövats av den mångfrestande göteborgsköpmannen Peter Bagge, som var kompanjon med Johans far Samuel Schytz. Peter Bagge bosatte sig 1778 på en egendom i Västergötland men var 1793 jämte göteborgsköpmannen William Chalmers en av de drivande krafterna bakom bygget av Trollhätte kanal. Peter Bagges bror Carl Bagge drev sedan 1796 glasbruket framgångsrikt och byggde ut verksamheten men 1803 tröttnade han och lade ner bruket enligt Fredberg, Det gamla Göteborg 1 s 38 f. Några vackra glas finns på Göteborgs stadsmuseum (bild i Fredberg 1 s 30) men huvudsakligen tillverkades buteljer och annat bruksglas.

Men glasbruket vid Klippan lades inte ner utan flyttades till det skogrika Bromö, dit det då gick att nyttja sjötransport genom den nybyggda Trollhätte kanal. Bromön köptes 1803 av Carl Bagge och landshövdingen i Göteborg Sam. af Forselles, och glasbruket flyttades. 1813 såldes glasbruket till kommerserådet Berndt Harder Santesson (1776-1862), som var en av Göteborgs storföretagare – kommerseråd liksom Carl Bagge. Santesson samarbetade med Baltzar von Platen och satsade sin stora förmögenhet i bygget av Göta kanal, som åsamkade honom stora skulder. 1836 tvingades Santonsson sälja två tredjedelar av företaget eftersom han satsat stora delar av sin förmögenhet på byggandet av Göta kanal. När glasbruket på Bromö lades ner 1879 så flyttade man huset huset som kallas för Bromöhuset på flotte ner till Surte från Bromö.

Texten hämtad från regionarkivet

Bromöhuset 1

Följande familjer bodde i Bostadshuset BROMO HUSET omkring år 1920-1930

Ingång 1 Västra gaveln

Våning 1


Lägenhet 7  till höger Ludvig-Fina Pettersson Barn:Helga, John, Henning, Rut, Ivar, Elsa.


Lägenhet 6 vänster Backman ” Ada, Olle.

Vån. 2

Lägenhet 12    till höger Engelbrekt – Eriksson Barn:Erik, Dagmar, Berta, Ester.

Lägenhet 11    till vänster, Johan- Anna Leander

Ingång mitten

Våning 1

Lägenhet 5  till höger Anders Pettersson Barn: Alvar, Isidor, Ada, Thea.
Lägenhet 4 till vänster Petter-Betty Blidberg Barn.Nelly, Evald.

Vån, 2

till höger Thorn Lina, Selma, Nils, Gustav.

till vänster Theodor-Ida Berlin Barn:Ingrid, Sylvia, Asta, Olle

Ingång i Östra gavel

Vänster ingång Ture Ljungberg Barn: Agda, Anna, KarL Sven, Evald.
Höger ingång Johan-Selma Berntsson ” Berta, Sigfrid, Karl, Sven, Bertil, Eisten, Ellen, Anna

 

 

 

 

Har du några minnen eller kommentarer så får du gärna skriva dessa nedanför! 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s