1962 fyllde Surte Glasbruk 100år och så här skrev man i PLMs personaltidning.
Så har PLM fått ännu en 100-åring bland ina företag — Surte Glasbruk, som avslutade sitt 100-årsfirande med en ”jubileums-vecka” den 19—24 november.
Egentligen började Surtes 100-årsjubileum redan i september, då pensionärernas sedvanliga årsfest på Långedrag förgylldes med 100-årsgratifikation, minnespresenter och andra speciella arrangemang. I det allmänna jubilerandet passade fackföreningen på bruket, avdelning 246 av Svenska Fabriksarbetareförbundet, också på att fylla 65 år, och den högtiden firades den 3 november med en hej dundrande fest. Omkring 600 surtebor i alla åldrar dansade och roade sig på Valand, där PLMs ledning representerades av disponent Ulf Laurin och bruket av disponent Lennart Hanserud. Som ett minne från VD överlämnade Ulf Laurin till John Martinsson och hans styrelsekamrater ett praktfullt, graverat kristallblock från Kosta.
Själva 100-årsjubileet gick något stillsammare till, men behållningen för de anställda
emot alla de anställda i smågrupper i den blomsterdekorerade hörsalen och överlämnade till var och en en minnesgåva, bestående dels av en vacker Kostavas, dels ett askfat eller ett par ljusstakar, de senare tillverkade av Kosta-mästaren Bengt Heintze och hansverkstad, av glas från Surtes egen färgade vanna, ett tecknat album samt — till alla med mer än 10 anställningsår — en gratifikation. Kostavasen är speciellt komponerad av konstnären Vicke Lindstrand för Surtes jubileum och har döpts till ”Sjögräs”. Surtes minnesalbum har tecknats av den kände danske konstnären Ebbe Sadolin. Detta album kommer att delas ut till alla anställda inom PLM.blev kanske inte sämre. Under ”jubileumsveckan” tog disponent Hanserud personligen
Avslutningen på Surtes jubileumsfirande ägde rum fredagen den 23 november, då en mottagning hölls på bruket och till sist en intern festmiddag åts på Grand Hotel i Göteborg.
När den festliga fredagen med strålande, senhöstligt solsken kom, var glasbruket skönt dekorerat — inte minst på den lagom till jubileet uppröjda planen framför tekniska kontoret, där gamla fula skjul fått lämna plats för ett välkommet litet ”torg” mitt i hyttområdet och där till yttermera visso dekorativa gröna grupper jubileet till ära hade placerats. Bruksledningen överväger för övrigt att till våren anlägga en mera permanent plantering på detta privata lilla Surte-torg.
Denna estetiska ambition hade brukets ledning också lyckats föra med sig in genom portarna till den nya hyttan, där det tidigare nakna och tråkiga trapphuset hade försetts med två mycket charmfulla målningar, som täckte var sin vägg i första och andra våningen. Det var konstnären Gunnar Pavuls, i det civila känd dekoratör på Stadsteatern i Göteborg, som hade framställt dels det gamla bruket enligt ett fotografi från slutet av 1800-talet, dels det moderna Surte.
Samma händige man hade också tillverkat en utomordentlig modell i naturlig storlek av en trummelugn från handblåsnings-tiden, som till besökarnas stora förvåning hade placerats mitt på golvet i den stora receptionshallen. I sin murade järnbeslagna tunga gedigenhet gjorde ugnen närmast intryck av att vilja sjunka rakt genom lino-leummatta och bjälklag ner i maskinverkstaden därunder — det blev en uppskattad lustighet på jubileumsdagen att flytta den ”tunga” pjäsen med en lätt stöt av ena handen.
Denna verkligt välgjorda ugnsmodell kommer i framtiden att komplettera samlingarna i det museum som också öppnades denna händelserika dag och då besöktes av bland andra
vår VD i sällskap med styrelsens ordf., advokat Sten Lindskog. Surtes museum, som är inrymt i gamla lockfabriken, härbärgerar ca 5000 flaskor ur Surtes 100-åriga tillverkning och dessutom många exemplar från sådana närstående bruk som Eda, Liljedahl och Kungälv. I ett hörn av lokalen har Surtes egna modellsnickare också byggt upp en handglasvanna, kring vilken de olika typerna av redskap och formar grupperar sig.
Direktör Knut Laurin fick på eftermiddagen ta emot många vackra och värdefulla presenter och ännu fler blomsterkorgar, då brukets goda vänner och leverantörer uppvaktade 100-åringen. Han assisterades av glassektionens chef Ulf Laurin och av Lennart Hanserud, som hade jämt göra med att bära gratulanternas gåvor till det långbord som så småningom fylldes av sköna blomster och kostliga presenter. En skörd av hyllningstelegram anlände också under dagens lopp.
Många i de uppvaktandes krets utgjordes naturligtvis av leverantörer till Surte, varav de flesta kunde erinra om långa och angenäma affärsförbindelser. Nödinge kommun företräddes av kommunalkamrer Anders Larsson och kommunalfullmäktiges ordförande Eric Alexandersson, och deras vackra minnesgåva i form av en väldig Orreforsvas blev en hel mansbörda till och med för en sådan bjässe som den reslige Nödinge-kamreren.
Från arbetsmarknadens parter uppvaktade Svenska Arbetsgivareföreningen med blommor och en personlig hälsning från direktör Bertil Kugelberg. Från Glasindustrins Arbetsgivareförbund kom en hälsning genom direktörerna Karl Karlsson och Carl Ivar Scheutz i Växjö. Svenska Fabriksarbetareförbundet sände en delegation, bestående av ombudsmännen Ernst Gustavsson och Knut Herrström, den senare välkänd på Surte inte bara från förhandlingar utan från sina många år som anställd och fackföreningsman. Förbundsordföranden själv, Valdemar Lundberg, satt just då i konferens med LO-chefen men flög till Göteborg för att delta i aftonens program på Grand. Svenska Industritjänstemanna-förbundet företräddes av ombudsman Stig Björkhammar, Sveriges Arbetsledareförbund av ombudsman Bertil Johansson, båda från Stockholm. På det lokala planet hade fackföreningen som talesmän herrar John Martinsson och Folke Johansson, medan SIF-klubben företräddes av ingenjör Gunnar Jönsson och SALF-klubben av herrar Eugen Teiler och Charles Carlsson.
Surte Missionsförsamling representera* des av sin föreståndare, pastor John Nilsson och församlingens ordförande, målare Hilmer Karlsson. Statskyrkan hade framfört sina gratulationer redan i samband med den vackra högtidlighet i kyrkan som inledde pensionärsfesten.
De fyra idrottsföreningarna i brukssamhället hade i bästa alliansstil enats om en gemensam present, ett kristallblock med föreningarnas emblem som stilfull dekor. Fyra herrar följdes alltså åt in genom hörsalens dubbeldörr och bugade i bästa sämja inför 100-åringens företrädare. Det var för Surtes Idrottssällskap Lennart Jönsson, för Surte Skridskoklubb Elmar Karlsson, för Surte Tennisklubb Bengt Linder och för Borgens Sportklubb Richard Eliasson. Det var väl inte utan att Surte-borna denna dag yvdes över sitt bruks ansenliga ålder. Och visst är 100 år högst respektabelt! Men de fyra glasbruk som hyllade 100-åringen var alla äldre . . . Yngst raden var Hammars glasbruk, vars disponent Lennart Hammervik, gladde VD med en miniatyrback i mahogny från brukets egen lådfabrik. Innehållet — fyra små champagneflaskor — såg också precis så festligt ut som stunden möjligtvis kunde kräva. Gamla Årnäs Bruk, som efter drygt 150 år i glasbruksbranschen numera ägnar sig åt metallvaror, framförde sina hälsningar genom disponent Harald Ekman. Slutligen kom så åldringen i kretsen, Limmared. Disponent Åke Klingberg såg mycket förtjust ut, när han kunde överlämna som minne av tilldragelsen en jaktflaska, ”tillverkad på Limmared vid tiden för Surtes tillkomst”. Det
fanns en kommentar på flaskans sockel: ”Limmared hade dä tillverkat glas i 122 år”. En lika säregen som tjusig gåva anlände från Sveriges näst Limmared äldsta glasbruk, Kosta, som lät överlämna en graverad ordförandeklubba helt gjord i kristall.
Avslutningen på denna högtidsstund i hörsalen blev starkt surtebetonad så till vida att bland de sista gratulanterna anmälde sig ordföranden i Surtes gamla styrelse, direktör Folke Thulin, varpå programmet fick sin mycket charmfulla av-rundning i och med att Surte Musikkårs hälsning framfördes av Rolf Olsson och Surtes Manskör bringade bruket sin välljudande sångarhyllning, anförd av Manfred Eliasson.
På jubileumsdagens kväll hade brukets förtroendemän och representanter för arbetsmarknadens centrala och lokala parter, kommunen etc samlats till middag på Grand Hotel Haglund i Göteborg, en intern måltid, vars inofficiella karaktär också underströks av det i jubileumssammanhang något originella faktum att endast två tal hölls — direktör Laurins välkomstanförande och gamle Surte-chefen Per Hembergs tack för maten.