Ellesbo

Ellesbo Nordgård var under 1700-talet boställe för kommendanten på Bohus och den övertogs sedan av landskamreren F M Åkerman bodde på Södra Hamngatan 25 inne i Göteborg. 1795–96 lät han uppföra en ny huvudbyggnad på Ellesbo som blev familjens sommarbostad. Byggnaden, delar av inredningen och den anslutande nya trädgården ritades av stadsarkitekten C W Carlberg som cirka tio år tidigare skapat ”Gunnebo slott”.

Enligt en beskrivning från 1820-talet var huvudbyggnaden på Ellesbo en ”caractersbyggning på det italienska sättet”. Mittdelen hade 2 våningar och sidopartierna en våning. Trädgården var strikt anlagd med terrasseringar och prydd med fyra statyer utförda av skulptören Giacchino Frulli som var elev till Sergel.

1826 övertog grosshandlare M W Rhedin Ellesbo och gården stannade i huvudsak kvar inom denna släkt till 1920-talet. Under denna period förändrades huvudbyggnaden. Omkring 1850 genomfördes en större ombyggnad efter ritningar av P J Ekman, 1898 inreddes byggnaden som åretruntbostad och i början av 1900-talet utökades huset med flera tillbyggnader samt balkong. Nya ekonomibyggnader tillkom under 1800-talets senare del.

Werner Rhedin som ägde Ellesbo 1892–1924 utvidgade och kompletterade både trädgården och parken. Han lät utföra omfattande planteringar med många slag av främmande och sällsynta trädarter. En minnessten över W Rhedin är uppställd i parken.

1924–46 innehades Ellesbo av Willinska fattigfriskolan som drivit sin verksamhet på Stampen från cirka 1770. På Ellesbo hade skolan internat för fattiga barn som undervisades i bl a träslöjd och trädgårdsskötsel. 1946 tog major A Jacobsson över gården. Han lät restaurera huvudbyggnaden efter ritningar av arkitekten A Funkqvist och då revs de tillbyggda sidopartierna. 1953 köptes gården av Gösta Vahlne.

Ellesbo är ett typiskt exempel på de herrgårdsliknande anläggningar som skapades av framstående göteborgsfamiljer under 1700-talet och början av 1800-talet.

Av särskilt värde är huvudbyggnaden och trädgården som delvis har kvar den ursprungliga karaktären som C W Carlberg gav dem. Intressant är också parken med W Rhedins inplanterade trädarter.

Ellesbo omfattar idag ett 10-tal byggnader, trädgård och ett anslutande grönområde som delvis har parkkaraktär. Huvudbyggnaden är av trä i 2 våningar med ett förhöjt svagt utskjutande mittparti. Entrésidan är försedd med en ”utbyggd” förstuga och mot trädgården har mittpartiet en altan med kolonner som bär en balkong.

Interiörens mest intressanta delar är tre rum i bottenvåningen som har kvar den ursprungliga karaktären. De har tidstypiska snickerier och elegant dekorerade kakelugnar som är original. I salen står en stor ugn med flerfärgad rik blomsterdekor. Salongen har en s k kolonnkakelugn med dekor i violett. I det tredje rummet finns en ugn som har blå dekor och en hög nisch med halvcirkelformad avslutning uppåt.

Öster om huvudbyggnaden ligger den terrasserade och i huvudsak symmetriskt anlagda trädgården med tuktade häckar och en allé upp mot huvudbyggnaden.

De fyra höga ekarna framför huvudbyggnaden har ansats och formklippts med en krona i toppen och en längre ner för att utsikten skulle bli mer magnifik. Ekarna lär vara cirka 500 år. Gången i trädgårdens mittaxel avslutas vid en järngrind.

Här anslöt tidigare en helt rak väg med en allé som ledde ner mot älven där Ellesbo hade egen färja. Rester av allén och den stenskodda bryggan finns kvar. Framför huvudbyggnadens entréfasad finns en rymlig gårdsplan. Den avgränsas mot norr av ett envånings bostadshus som troligen är äldre än huvudbyggnaden. Här står också en mindre ekonomibyggnad som har en vällingklocka på taknocken. Vid uppfartsvägens motsatta sida ligger två stora ekonomibyggnader vilka används som verkstäder m m. Dessa utgör också en väsentlig del av helhetsmiljön.

Texten hämtad från stadsbyggnadskontorets sammanställning

Stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg byggde 1795 Ellesbo åt landskamrer Åkerman och anlade då även trädgården. Den utformades i italienskinspirerad stil med terrasser från villan ned mot vägen. Här finns flera sällsynta träd och många av imponerande ålder, t ex jättelika ekar från 1600-talet.  Trädgården smyckades också med marmorskulpturer, karpdammar och olika exotiska växter.

Carl Wilhelm Carlberg ritade bl.a också Göteborgs domkyrka, Gunnebo slott och Chalmerska huset.

Redan på 1880-talet förekommer Ellesbo i Surtes historia då Missionsförsamlingen i Surte inte fick ha sina väckelsemöten på brukets område, vare sig de hölls ute eller i någons hem. Allt för att stoppa den nya rörelsen. Lars Jönsson, som var trädgårdsmästare på Ellesbo Herrgård, lyckades dock få tillåtelse att hålla möten i Ellesbo Herrgård till stor glädje för de troende. Här höll man till hela sommaren och när hösten kom samlades man i makarna Jönssons hem.

Mellan åren 1892 och 1925 ägdes Ellesbo av brukspatron Martin Werner Rhedin på Surte glasbruk. Det sägs Rhedin kom på obestånd och att han började sälja av lösöre bl.a statyer på Ellesbo.

Det fanns en parkväg ner genom trädgården, som fortsatte med en allé och en väg rakt fram till en brygga vid Göta älv. Här fanns en färjeöverfart till Surte.  Allén fortsatte på andra sidan älven ungefär upp till nuvarande 45:an.