Folkets Hus Byggs

En av de mest brännande frågorna för den nybildade fackföreningen var anskaffande av möteslokal. De första mötena hölls, som förut nämnts, i det fria i Granhäckskogen. Ett par möten hölls i och utanför den s. k. Dalbo­gården i södra Surte. Ett par gånger lyckades man smyga sig till att hålla möten på den oinredda vinden till bostadsfastigheten Solbacken vid Granhäck­skogen. Emellertid fick brukets förvaltare reda på den saken och därmed var den ”möteslokalen” stängd för fackföreningens del. Genom en kommitté upp­vaktades bolagets direktör med anhållan om att få begagna det s. k. läsrummet i brukets skola, men som väntat var kunde kommitterade icke rapportera annat än att de fått ett ”bleklagt nej” till svar.

Det lackade mot höst och därmed minskades också möjligheten att hålla möten i det fria. Tanken på att lösa lokalfrågan genom att bygga egen mötes­lokal, trängdes allt mer i förgrunden och vid möte i Granhäckskogen den 29 aug. 1897 tillsatte fackföreningen en kommitté med uppdrag att göra upp för­slag till en Folkets hus-byggnad. Antalet sittplatser bestämdes till 300.

Namnlös1

Axel Noll

— Till ordf. i kommittén valdes den energiske Axel Noll. Övriga ledamöter var: R. Holmsten, Th. Thorstenson, A. Berntsson, E. Andersson, C. Sjögren, W. Kihl, Alfred Johansson (Kildén)  och C. Svensson.

Kommittén handlade med berömvärd snabbhet. Den 12. sept var den färdig med förslag och kostnadsberäkningar som slutade på en summa av 1.590 kr. för själva byggnaden. Tomt, belägen i backsluttningen åt söder vid Hellsfjäll, norr om Surte, hade man också på hand för ett arrende av 385 kronor för de 49 år kontraktet var avsett att gälla.*) Arbetet med schaktning och grundlägg­ning o. d. skulle då utföras av medlemmarna själva, som i Övrigt skulle bi­draga med arbete i den mån sådant kunde påfordras.

Kommitténs förslag antogs av mötet. Ritningar utfördes av August Johans­son- Järner för det facila priset av 2 kr. Träarbetet utlämnades åt en snickare Janne Johansson, Nödinge, som åtog sig att för 325 kronor färdigställa bygg­naden före årsskiftet.

Arbetet med schaktning och grundläggning sättes omedelbart igång. Till grundläggningen fick man anlita ett par bergsprängare från trakten, men i övrigt arbetade en del av föreningens medlemmar allt vad tygen höllo, på sin fritid. Arbetet fortskred i rask takt och redan den 28 november kunde fackför­eningen hålla sitt första möte under eget tak.

Lokalen var visserligen icke fullt färdig då, men genom provisoriskt anord­nade bänkar kunde mötet gå av stapeln. Det kan man kalla raskt marscherat! Ktnappa tre månader hade förflutit från den dag — 29 aug. — då byggnads­kommittén tillsattes och man kunde allaredan hålla möten i den egna lokalen. Fackföreningen var nu inte längre beroende av väder och vind och andras barmhärtighet för att kunna hålla möten. Man hade också visat en kampvilja som bådade gott för det fortsatta arbetet.

Byggnaden invigdes den 23 jan. 1898 med en festtillställning, varvid bl. a. Dansk Glasarbeiderforbunds forman, Jakob Abrahamsen, var närvarande och högtidstalade. Han framförde lyckönskningar och hälsningar från kollegerna hinsidan Sundet. Och han ställde stora förväntningar på fackföreningen, som visat sådana krafttag som den präktiga lokalen var ett ståtligt bevis för.

Surte Folkets hus — Fridhem som det i dagligt tal kallades — kostade i allt enligt byggnadskommitténs rapport den 9 okt. 1898 kr. 2.958: 27. Byggnaden var då fullt färdig, med målning ut- och invändigt. I summan är en tillbygg­nad, som utfördes under föråret 1898, inräknad.

För att kunna klara företagets ekonomi måste man sätta igång med insam­ling av medel på frivillighetens väg. Bland medlemmarna insamlades 422 kro­nor. Danska kolleger sände 141 kronor och 40 öre som frivilliga bidrag samt kr. 209: 50 som räntfritt lån — ”på hur lång tid som helst” — som det står i pro­tokollet. — Detta lån återbetalades den 10/12 1902 samtidigt som fackför­eningen sände insamlade medel till de danska kollegerna under deras konflikt detta år. — Från Larviks glasbruk i Norge kom 75 kronor. Kollegerna på Liljedahl sände 25 kronor. En norsk-amerikan, A. Ergo, sande 12 dollar (kr. 44:40). Insamlingen inbringade kr.  707:80 utom det danska lånet plus 200*)    Tomten friköptes år 1922.

Festdeltagare utanför Folkets Hus 1913

Festdeltagare utanför Folkets Hus 1913

Föreningens lokalfråga var löst på ett mycket tillfredsställande sätt. Fr. o. m. november månad 1900 fick fackföreningen emellertid, i likhet med de ideella och ekonomiska föreningarna som fanns på platsen, hålla sina möten i det från skolhus omändrade Samlingshuset. Under åren 1901—1909 hölls endast en del större möten jämte föredrag o. d. i Folkets hus, dit också 1 :sta maj-demon­strationerna var förlagda. I övrigt hyrdes lokalen ut for klubbmöten, fester, biografföreställningar, konserter och soaréer m. m. samt danstillställningar.

Ur Folkets hus* senare öden kan antecknas att fastigheten, som vid avdel­ningens nedläggande den 11 febr. 1912 överläts på en för ändamålet särskild bildad Folkets husförening, återlämnades till avdelning nr 100, som glasbiåsar­nas fackförening då kallades, fr. o. m. den 1 juli 1917.

Efter downperioden kom lokalen åter till användning som möteslokal. Fr. o. m. 1940 fick fackföreningen tillgång till brukets biograflokal för sina möten, varför Folkets husföreningen ånyo tog frågan om fastighetens försälj­ning under behandling.

År 1927 hade avdelning nr 100 överlämnat fastigheten till avdelning 246 på följande villkor:

1)  att fastigheten Fridhem nr 1 och dess område som hittills blir en samlingsplats för arbetare och organisationer och alltså har karaktären av Folkets hus,

2)  att försäljning eller förpantning  av fastigheten  ej  får företagas förrän minst två möten fattat beslut därom med en månads mellanrum och med 2/3 majoritet,

3)  att avdelningen fastställer uthyrnings- och ordningsregler för Folkets hus och utser härför en särskild styrelse,

4)  att om någon ny avdelning eller sektion skulle uppstå inom avdelning nr 246 dessa då har lika stor rätt till fastigheten i propor­tion till medlemsantalet och att ärenden rörande fastigheten och dess skötsel, styrelseval etc. avgöres vid gemensamt möte.

Behovet av ett större och tidsenligare Folkets hus gjorde sig snart gällande. Avdelningen gick därför i författning om att låta utarbeta ritningar till en nybyggnad som kunde tillfredsställa de ökade behoven.

De nya ritningarna fastställdes å möte den 9 mars 1932 och avdelningen beslöt t, o. m. att igångsätta schaktningsarbetet för den nya fastigheten.

En del mellankommande omständigheter fördröjde emellertid igångsättandet. BL a. måste avdelningen för att kunna erhålla lån ur L. O :s Folkets hus-fond, bilda en särskild Folkets husförening u. p. a. till vilken fastigheten överlämna­des mot andelar i företaget.

Senare tillkom en del andra omständigheter som gjorde att det planerade byggnadsarbetet uppsköts. Folkets husföreningen hade fått en mera centralt belägen byggnadstomt på hand varför byggnadsplanerna måste ändras. — Köpet av denna tomt fastställdes dock inte förrän 1945 fastän föreningen (genom bulvan) var ägare av tomten från 1932. Då något Folkets husbygge icke längre var aktuellt på den gamla tomten såldes hela fastigheten år 1945 för rivning. —

Vid nyåret 1946 fick arbetarna, som nyårsgåva av bolagets direktör Hemberg, mottaga 15.000 kronor till Folkets husfonden, varför anskaffande av nya rit­ningar påskyndades. Folkets husföreningen var dock inte fullt belåten med den nya tomtens läge. Efter hänvändelser till bolagets direktör har en tomt mitt emot Kooperativa Föreningens nya fastighet ställts till förfogande.

img238

Ritningar till den nya fastigheten har fastställts och godkänts av de statliga myndigheterna. Byggnaden skall uppföras av tegel i två våningar med röd fasadsten. Storleken blir 34 X14 meter.   Första våningen innehåller expeditionslokaler, styrelse- och studierum, arkiv m. m. samt butikslokaler. Andra våningen upptages av en större lokal med 260 sittplatser, samt en mindre lokal med 55 sittplatser. Dessa båda lokaler kan sammanslås till en enda sal med 315 sittplatser. Maskinrum för biografen inrymmes i vindsvåningen. Byggnaden beräknas kosta 270.000 kronor. Av dessa förfogar Folkets husföreningen över 43.000 kronor. Av staten beräknar man få ett lån på 60.000 kronor och åter­stoden får täckas genom anslag och lån.

Man väntar stor tillslutning från föreningar och enskilda nu när allt för arbe­tets igångsättande har fortskridit så långt att man endast väntar på arbets­tillstånd.

Avdelning nr 246 :s Folkets husfond uppgår f. n. till 15.000 kronor. Den ökas stadigt genom en avsättning å 10 öre per kontingent.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s