Historien om Surte

SURTE

Surte glasbruk, som ligger vid Göta älv omkr. 15 km norr om Göteborg, startades 1862 i lokaler som från början var av­sedda till bomullsspinneri. Innan man kom igång med någon verksamhet för­såldes emellertid mark och byggnader till Eda Bruksbolag i Värmland, vars ledare, brukspatron Gustav Santesson, insåg de stora fördelar Surte erbjöd just för glas­bruksdrift — läget vid älven, vattenkraf­ten, riklig tillgång på sand etc. Driften började med sexton glasblåsare från Eda glasbruk i Värmland, och man gjorde hu­vudsakligen fönsterglas.

Hyttan

Det skulle föra för långt att här gå in på detaljerna i Surtes snart hundraåriga historia. Bolaget har haft flera olika äga­re och även skiftat namn några gånger. Det kan emellertid ha sitt intresse att tala om, att redan 1872, ett år efter det att metoden för kontinuerlig smältning av glas uppfunnits i Tyskland, den första vannan   för  kontinuerlig  smältning  byggdes på Surte. Vid den tiden tillverkade man ca 1 milj buteljer om året och hade vid sekelskiftet kommit upp i ca 10 milj om året. 1903 producerades 20 milj buteljer, som huvudsakligen exporterades till Eng­land och dess kolonier i Sydafrika och Indien m fl länder. Det fanns tre stora ugnar med 90 glasblåsare vid varje samt en mindre ugn med 72 glasblåsare. 1911 installerades den första buteljglasblåsningsmaskinen, som snart följdes av flera. 1926, på själva midsommaraftonen, blås­tes den sista flaskan ”för hand” på Sur­te. Produktionen ökades år från år och 1937 var man uppe i 60 milj buteljer, flaskor och burkar.

I dag har (1960) Surte en årsproduktion av över 160 milj enheter. Exporten som tidigare varit mycket stor, före 1907 hela 98 % av tillverkningen, har främst på grund av ogynnsamma tullförhållanden successivt sjunkit och är numera obetydlig.

1942 övertogs aktiemajoriteten av Fastig­hets AB D Carnegie & Co, Göteborg, och till chef utsågs bankdirektör Per Hemberg. Bruket ingick nu i ett nytt skede med rationaliseringar och förbätt­ringar på så gott som alla områden. En radikal ombyggnad började planeras re­dan 1947. Den första etappen förverkli­gades 1950—1951, då hamn, linbana, 10 st silos för lagring av sand, kalk och soda, samt s k mänghus byggdes. img340Härigenom blev hela råvaruhanteringen, som dittills varit mycket tung och arbetskrä-vande, automatiserad. Genom mänghuset, där glasmassan, ”mängen”, blandas, pas­serar varje år bl a 30.000 ton sand, 8.000 ton kalk och 12.000 ton soda, som upp­vägs i en av Europas största helautoma­tiska våganläggningar. Just som grund-grävningsarbetet för Surtes nya hytta på­gick inträffade den 29 augusti 1955 en katastrofartad brand. Denna hindrade emellertid inte att den nya hyttan, som är en av världens modernaste fabriker för emballageglastillverkning, kunde tas i bruk redan den 30 oktober 1956. I den­na tillverkas helautomatiskt emballage­glas av alla storlekar från 11 milliliters penicillinflaskor till 60 liters damejean­ner, som är världens största maskinframställda transportkärl av glas.

Tyngdpunkten i Surtes maskinella utrust­ning utgöres av s k IS-maskiner, ameri­kanska glasblåsningsmaskiner med en maximal kapacitet av drygt 200.000 en­heter per dygn vid kontinuerlig körning. Dessa är de modernaste maskiner för framställning av emballageglas som f n finns att få. De är omställbara inom vida gränser och kan tillverka flaskor och bur­kar från de allra minsta typerna upp till en volym av ca 4 liter.

DamejeannnemaskinDe största enheterna i Surtes tillverkning t ex damejeanner och svagdricksflaskor göres i den fransk-belgiska Roirantmaskinen, som f n endast förekommer vid fyra andra europeiska glasbruk. Det nyaste tillskottet till Surtes maskin­park är den s k ”28-maskinen” som är konstruerad för tillverkning av tunna, blåsta dricksglas, som i Sverige tidigare endast gjorts för hand. Maskinen har en kapacitet av ca 70 glas i minuten och är den enda i sitt slag i Nordeuropa.

Glastillverkningsmaskinerna i Surte drivs till största delen med tryckluft, och i bot­tenplanet på den nya hyttan finns fläkt­rum och kompressorhallar på samman­lagt 3.000 hästkrafter.  Vidare  finns  där transformatorstationer och en stor, välut­rustad verkstad bl a för formtillverkning. Produktionen bedrivs f n kontinuerligt i tre skift med 42 timmars arbetsvecka. 641 arbetare och 127 tjänstemän är f n an­ställda i glasbruket. Ett mått på automatiseringens effekt får man, om man kon­staterar att för ca 15 år sedan ungefär 900 arbetare producerade ca 60 milj en­heter per år, medan den nuvarande pro­duktionen av 160 milj enheter åstadkom­mes med en arbetarstyrka som är ca 30 % lägre. Under denna tid har alltså pro­duktionen ökat med ca 260 °/o.

Samhället Surte är huvudorten inom Nödinge kommun i Älvsborgs län. Kom­munen, som har en folkmängd av 5.200, har sin förvaltning i Surte. Surte glas­bruk är den dominerande industrin, men även andra industrier har sökt sig till kommunen och placerat sig utefter Göta älv. Sedan mitten av 40-talet har inom kommunen pågått en livlig byggnadsverk­samhet som delvis har förändrat bilden av Surte. Gamla bostadskvarter har fått ge plats åt den nya hyttan, och nya fas­tigheter har tillkommit med modernare och ändamålsenligare bostäder. F n pågår också en stor utbyggnad av Bohus sam­hälle inom Nödinge kommun. Där kom­mer 500 lägenheter att byggas, i första hand avsedda för de anställda vid indu­strierna i kommunen.

Texten hämtad ur PLMs personaltidning utgiven 1960 då PLM köpte upp Surte Glasbruk från Carnegie.

4 kommentarer till Historien om Surte

  1. Sören Backman skriver:

    Här är något att haka på för alla som läst Guillios Arnböcker. Han beskriver ju hur europeiska munkar kommer med ‘högteknologi’ till oss nordbor på medeltden. Var glasframställning en del av detta?

    Aranäs var ju Arns födelsehem som han sedan gjorde till borg.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Aranäs

  2. Sören Backman skriver:

    Citat från Wikipedia:
    Redan under 1200-talet blåstes glas för kyrkfönster vid kloster och kyrkobyggen i Sverige, men medeltidens glastillverkning har nästan varit helt okänd fram till för bara ca 20 år sedan. Om man även tillverkat bruksglas är hittills okänt. Först 1556 inkallas Anders Glasmakare av Gustaf Wasa för att tillverka vinglas för hovets räkning. Hur denna produktion såg ut är också helt okänt. Däremot startade hertig Karl, sedermera Karl IX en hytta vid Nyköpingshus, som har grävts ut arkeologiskt och där man kunnat återfinna en bred produktion av olika dryckesbägare i Waldglas. Under slutet av 1500- och början av 1600-talet tillkommer en rad mindre hyttor i Sverige, de flesta dock med en ganska kortvarig existens. Under 1600-talet börjar man i Sverige även kunna framställa klarglas s. k. ”Venetiansk kristall”.
    Nutid:
    I Småland tillverkas mycket glas, i till exempel Emmaboda, Kosta Boda och Orrefors Till detta hör ett område som främst omfattar Lessebo, Emmaboda och Nybro kommuner mellan Växjö och Kalmar kallas därför ibland för ”glasriket”. I Halmstad tillverkas planglas. Så gott som allt förpackningsglas tillverkas idag på Limmareds glasbruk.

    Inte helt omöjligt alltså…

  3. yngvor skriver:

    PLM tog över….snart var utplåningen av Surte Glasbruk iscensatt…En sorglig historia tycker jag fortfarande!

  4. yngvor skriver:

    Idag, 22november 2013 fick även jag se din film -Livet på Surte- Anders…
    Vilken research du har gjort…filmen blev verkligen en något att ta till sitt hjärta för en gammal Surtebo som fick uppleva sin barndom Surte igen.
    Du har gjort ett fantastiskt bra jobb…snyggt presenterat, att du vandrar in och ut i filmen är perfekt…min eloge…Stort TACK!
    Från
    Yngvor Blomström

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s