Dom sex perioderna i Surtes historia

DEN FÖRSTA PERIODEN i Surte glas­bruks historia sträcker sig över åren 1862-1867. Det var de fyra intressen­terna i dåvarande Eda Glasbruk i Värm­land – den driftige brukspatronen Gustav Santesson tillsammans med köp­männen, bröderna Anders Gustav örnberg och Berndt Axel Örnberg samt tidigare stortingsmannen John Collet Bredesen från Norge – som fann platsen i Surte synnerligen lämplig för glastillverkning. I Surte fanns gott om sand, vat­tentillgång från sjöarna uppe i bergen, närhet till Göteborg och Göta älvs vat­ten som naturlig transportväg.

Dess­utom låg på platsen en nyuppförd fa­briksbyggnad i vilken den tidigare äga­ren till området, den kände göteborga­ren kommersrådet Olof Wijk hade tänkt anlägga ett bomullsspinneri, vilket dook aldrig kom till utförande. Olof Wijk, som avled år 1856, efterlämnade egendomarna i arv till makan, vilken önskade avyttra desamma. Detta kom nu väl till pass för glasbruksintressenter­na i Eda och köpekontrakt upprättades i Göteborg den 14 februari 1862 mellan änkefru Hilda Wijk och Gustav Santesson, den senare ombud för Eda Bruksbolag. Köpeskillingen utgjorde 135-000 riks­daler riksmynt, och tillträdet skedde den 14 mars samma år.

1848-10-04

1848-10-04 kunde man läsa om att det inte var alla som ville starta företag i Surte. Det fanns ju alternativa sätt att tjäna pengar.

 

 

 

 

 

 

Efter omändring av fabriksbyggna­den kom tillverkningen igång i septem­ber året därpå. Första årsproduktion­en, som uteslutande bestod av fönster­glas, upptog ett värde av 9. 800 riks­daler. Vid, denna periods slut år 1867 var årsproduktionen uppe i 102.026 riksdaler, och den bestod då också av småglas. Antalet anställda var vid starten 16 arbetare men år 1867 var an­talet mästare och arbetare 114.

1867-06-28

1867-06-28 såg man denna annons i tidningen.

 

 

 

 

 

 

DEN ANDRA PERIODEN mellan år 1867 -1885 inleddes med att Eda Bruksbolag fann sig nödsakat att avyttra sina , egendomar i Surte, närmast av den an­ledningen att en av intressenterna, norrmannen Bredesen trädde i konkurs. Den energiske Santesson lyckades emel­lertid snart bilda ett nytt bolag un­der namnet Norra Surte Aktiebolag, som stadfästes av Kungl. Maj:t den 6 mars samma år. Köpeskillnaden utgjordes av 235.500 riksdaler riksmynt i det köpe­kontrakt, som avslutades den 20 maj 1868. Som disponent i det nybildade bolaget kvarstod Gustav Santesson.

Nu upptogs tillverkning av buteljer för första gången på Surte. Första årstillverkningen bestod av mörka buteljer till ett värde av 17.000 kronor.

 

1873-10-07

I Många av dens tidens tidningar kunde man följa hur Surte och återförsäljare för Surte marknadsförde sig. Året denna gång är 1873.

De följande 5 åren tillverkades i medeltal 1 miljon buteljer årligen, värderade till ungefär 150.OOO kronor. Tillverk­ningen utgjordes under de sista 10 åren av denna period av hel- och halvbuteljer för öl, porter och viner jämte småglas av såväl helvitt som halvitt glas. Småglastillverkningen upphörde 1873. År 1870 upptogs också tillverkning av fönsterglas, som emellertid upphörde år 1883, varefter bruket helt övergick till buteljer.

Den maskinella utrustningen hade så smånjngom ökat till ett 15-tal maski­ner.  Smältugnar och temperugnar hade utökats till 3, kylugnarna till 10, och 8 stolar hade inrättats i sliperiet. De anställdas antal vid periodens början var 65 personer och vid slutet var 210 arbetare i tjänst av vilka 75 var  utbildade mästare.

 

1880-08-26

Paralellt med brukets öden så fanns ju livet och människorna. Det var inte alla historier som hade lyckligt slut och det var en tuff tid då fortfarande dödsstraffet fanns i Sverige. Året är 1880 i augusti.

Man bedrev också kvarnrörelse. Drivkraften utgjordes av 3 vattentur­biner om 47 hästkrafter. En av dessa drog sliperiet i hyttan.

Bolaget, som hade sitt säte i Gö­teborg, började med ett aktiekapital av 270.000 kronor.  Någon större utdel­ning på aktierna blev det emellertid inte.  Bolagets affärer började gå dåligt, beroende på dom många misslyckade tekniska experiment som företogs för att bland annat försöka övergå till gaseldning i stället för direkteldning, vilket man hade lyckats med i Tyskland. Detta påskyndade bolagets fall och efter 17 års verksamhet år 1885 inställ­de Surte Norra Aktiebolag sina betal­ningar.

 

 

 

1885-12-23

1885-12-23 dagen före Julafton, kungjorde man Surtes konkurs, ett öde som verkade upprepa sig.

 

 

 

 

Brukspatron Gustav Santesson avled den 12 maj 1889 och ligger begravd på Nödinge kyrkogård.

1889-05-17

1889-05-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DEN TREDJE PERIODEN i utvecklingen var tiden 1886-1893.  Från att tidigare varit aktiebolag övergick bruket nu i privat ägo.  På exekutiv auktion den 18 augusti 1886 inropade dåvarande översten vid Kungl. Elfsborgs Regemen­te Paul Melin konkursmassa för 82.5OO kronor,  överste Melins intresse för bruket hängde säkert samman mod att han var bosatt nära glasbruket på den andra sidan älven liggande Ellesbo egendom.

1886-02-22

1886-02-22

Han gjorde ofta besök på glasbruket och beskrives som en hjälp­sam man som bisträckte dom anställda med penningar så att de själva kunde iordningsställa en ugn och fortsätta tillverkningen. Villkoret var att han själv fick ombesörja försäljningen. Efter en tids provdrift fann han det värt att fortsätta rörelsen, överste Melin torde vara den som räddade glas­bruket ifrån undergång.

Tillverkningen bestod uteslutande av buteljer. De första åren tillverka­des årligen cirka 2.5 miljoner flaskor för att år 1888 vara uppe i 5 miljoner och de tre sista åren av denna period 9 miljoner årligen.

1887-12-14

1887-12-14 kunde man läsa om denna något tragiska och oväntade tragedi i tidningen. Då tidens antrax.

 

 

 

 

 

Antalet anställ­da under periodens början var i ge­nomsnitt 150 man för att under de sis­ta åren uppgå till 250 man. Överste Melin avled år 1892, men skötseln av glasbruket hade under de sista åren av överste Melins levnad överlåtits på hans anförvant Martin Werner Rhedin. Efter överste Melins bortgång kom glasbruket genom testa­mente och köp i Rhedins händer.

1892-11-16

Paul Melin dör 1892

 

1889-11-26

1889-11-26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DEN FJÄRDE PERIODEN i glasbrukets historia inleddes i och med att ett aktiebolag bildades,vilket tog fast form år 1894. Köpesumman för det ny­bildade Surte Aktiebolag uppgick till 650.000 kronor. Brukspatron Rhedin blev företagets verkställande direktör under denna period, som sträckte sig fram till år 1905. Bolagets fastig­heter ökades genom nya förvärv. Så­ledes inköptes år 1897 hemmansdelar av Norra Surte ooh Karonsberg. År 1902 inköptes Almekärr, som utgjordes av vissa delar av några Skårdalsgårdar. Flera nybyggnader ooh renoveringar förotogs med anledning av utvidgningen av driften. Hyttan förbättrades lik­som de tre glasugnarna, vartill ytter­ligare två ugnar byggdes. Nya bostads­hus uppfördes ooh ett stationshus. Vattenkraften vid Norra Surte och Fors­bäck, som drev bolagets kvarnar, kom i allt större utsträckning att tas i anspråk för glasbrukets räkning. Tur­binerna drev smedja och verkstäder, pottkammare, fläktar och hissinrätt­ningar, sulfatkvarn, linbanor och lyft-kranar. Även mejeri och tröskverk drevs med vattenkraft.

 

1897-12-13

Åter igen tuff tid i glasindustrin 1897-12-13 (lucia)

 

År 1894 fick man för första gång­en elektrisk belysning i Surte genom  vattenkraften. Den av bolaget bedriv­na kvarnrörelsen, Surte kvarnar, nedlades 1901 och kvarnbyggnaden användes för andra ändamål. Kvarnarna hade 5 par stenar och sikt, vilka borttogs när byggnaden år 1905 ändrades till elektrisk kraftstation.

Från starten bedrev bolaget också en omfattande jordbruksskötsel för att bl.a. förse ds anställda mod mjölk. Kreatursbesättningen bestod av cirka 100 djur och 10 par hästar, och jord­egendomen uppgick till 64 hektar jord samt skogsmarken till 683 hektar. Skogsmarken bestod också av stora ljung­marker, som planterades med skotska lärkträd, norska granar ooh svenska furuplantor jämte björk, ask, lönn ooh andra lövträd från egna plantskolor.

1899-02-10

1899-02-10

De av företaget förvärvade torv­mossarna bearbetades under hela period­en och den upptagna torven användes till bränsle för glasugnarna. Strax efter detta skedes början inköptes en ångbåt;.”Express” och senare ångaren ”Surte” för transporten av varor till och från Surte. Kort efter periodens början inledde Surte ett samarbete med Liljedahls Glasbruk i Värmland, vilket kom att spela en betydelsefull roll för utvecklingen. År 1896 sammanslogs Surte och Liljedahls glasbruk, varvid en del av exporten förlades till Surte under det att liljedahlsbruket huvud­sakligen arbetade på den inhemska mark­naden. De bägge bruken knötos allt fastare samman ooh utvecklades slutlig­en därhän att Aktiebolaget Surte-Lilje-dahl uppstod, vilket avslutade denna period.

 

 

1911-02-22

1911-02-22

1915-12-13

1915-12-13

DEM FEMTE PERIODEN, som sträcker sig över tiden 1906-1942, inleddes med att Surte Aktiebolag formellt godkände ett erbjudande att överta Liljedahls Bruk den 28 maj 1906. Vid extra bolags­stämma den 27 juni samma år fastställdes att alla tillgångar och skulder i Liljedahlsbruket övergick till Surte Aktiebolag, varvid samtidigt namnet änd­rades till Aktiebolaget Surte-Liljedahl, I det nya bolaget kvarstod Rhedin ännu en kort tid såsom verkställande direk­tör.

1925-12-10

1925-12-10

Vid sammanträde med styrelsen den 6 december 1906 meddelade Rhedin att han till herrar Johnson & Jörgonsen Ltd i London försålt 558 aktier i Liljedahl ooh begärde att få uppsäga sitt avtal med bolaget såsom affärsdisponent. Ge­nom att aktiemajoriteten nu övergått i helt nya händer, beslöt stämman i Göte­borg den 12 januari 1907, att styrelsen tills vidare skulle bestå av en enda ledamot och härtill utsågs kapten Ragnar Söderhielm, tidigare verksam som dispo­nent vid Moss Glasverk i Norge, som samtidigt utnämndes till bolagets direk­tör. I tekniskt avseende bröt nu en ny tid fram inom buteljglasindustrin. Det var införandet av flaskblåsningsmaskinen, som kom att få on stor betydel­se för utvecklingen. År 1911 installe­rades den första Owens-maskinen och året därpå ytterligare en. Men det hände även andra saker. Inom buteljglasbruk­en var konkurrensen stor och ofta osund och en överenskommelse träffades 1907 i fråga om gemensamma priser och arbets­löner, och 1913 skred man till verket för bildandet av en fastare organisation kallad Buteljglasbrukens Försäljnings Aktiebolag. År 1917 nedlades Liljedahls bruk. Personal och flera bostäder över­flyttades till Surte. År 1923 inköptes Kungälvs Glasbruk, 1927 inköptes Arboga Glasbruks Aktiebolag och strax efteråt Sunds Glasbruks Aktiobelag. Do två sistnämnda glasbruken kom därmed helt att upphöra. Denna strukturrationali­sering av buteljglasindustrien var nöd­vändig sedan nya och snabbare maskiner kommit i marknaden. År 1922 installerades Lynchmaskiner med feedrar (glas-matare), som visade sig vara mera eko­nomiska än Owens-maskinerna, vilka så småningom utrangerades. Det kom även andra typer av maskiner, såsom maskiner för pressat glas och slutligen de snabba I.S.-maskinerna, som nu är förhärsk­ande. Från år 1919 fram till periodens slut tjänstgjorde som platschef dispo­nent Sigurd Thorstenason och som tek­nisk ledare civilingenjör Birger Jacobsson.

 

1924-11-21

1924-11-21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DEN SJÄTTE PERIODEN i utveckling­en, 1942-1960, inleddes mod att Fastighets AB Carnegie & Co inköpte aktie­majoriteten 1942 och som verkställande direktör utsågs Per Hemberg. I samband härmed ändrades namnet till AB Surte Glasbruk. Denna period fram till 1960 präglades av en livlig rationalisering och nydaning av glasbruket. Som exem­pel kan nämnas de interna transporter­na, uppförande av ny linbana, silos, mängkammare, laboratorium, kraftstation och slutligen en helt ny hytta, som togs i bruk den 30 oktober 1956. Till­verkningen vid Kungälvs Glasbruk lades ned och överflyttades till Surte.

Andra händelser inträffade, som sitter levande kvar i minnet. Den stora industribranden den 29 augusti 1955, då 2/3 delar av glasbrukets an­läggningar förstördes, liksom ”Surte­raset” den 29 september 1950.

DEN SJÄTTE PERIODEN inleddes med att Aktiebolaget Plåtmanufaktur inköp­te samtliga aktier i AB Surte Glasbruk och Hammars Glasbruk AB samt ookså själva glasproduktionen vid Årnäs Glasbruk. Detta köpeavtal kom till den 11 februari 1960. Som bekant la­des Årnäs Glasbruk ned och ersattes med en annan industri. I början av år 1962 ingick PM det bekanta kommis­sionsavtalet med Limmareds Bruk var­igenom en nödvändig strukturrationa­lisering ägt rum inom emballageglas-industrien, som säkerligen kan hälsas med tillfredsställelse av våra kund­er ooh icke minst av alla anställda inom branschen.

Verkställande direktör i AB Plåt­manufaktur är som bekant Knut -Laurin, som central samordnare av verksamhe­ten vid glasbruken fungerar disponent Ulf Laurin, Malmö. Platschef vid Surte Glasbruk är sedan 1960 dispo­nent Lennart Hanserud, tidigare drifts­chef på Kungälv och därefter övering­enjör på Surte.

Texten hämtad ur Surteglimtar jubileumsåret 1962, annonser från varierade dagstidningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s